Mina Två Ören

Kom på när jag skrev förra inlägett att jag borde nämna att på lördag kommer det vara bingokväll hemma hos mej. Alla med lott, märkpenna och ett glatt humör är välkomna.

Obs! endast seriösa spelare

Vi (läs:jag) på Mina Två Ören har fått hård kritik från ledningen (läs:mej själv) angående vårt (läs: mitt) "Dina orgasmer i vardagen"-projekt. Innehållsvärdet sjunker lägre och lägre, medans läsarna har strömmat till bloggen och blivit fler och fler. Det är bara att svälja stoltheten och inse fakta. Mina Två Ören håller på att förvandlas till konkurenten aftonbladet! Uppblåsta, påhittade nyheter. Tråkiga, långsökta ordvitsar i rubrikerna. Shane MacGowan är inte alls här idag, att Miro skulle börja spela fotboll igen var uppblåst, han kom inte äns dit och rubriken talar för sej själv.

Det här är dagens tredje inlägg.

Röppni fälls,

Som ni kaske har märkt så har Mina Två Ören en ny inriktning där det nu läggs mer vikt på kvantitet än kvalitet. Här på Bloggen kan du hitta den bästa kvantiteten i hela bloggsfären, 4 av 5 utråkade ungdommar föredrar Mina Två Ören framför bloggar så som; duvbebisen, affrodannes blogg och blondinbella. Gör det du också!

Idag har jag, Nonie och fulgummitarzan varit och julshoppat. Jag hittade en bok och en plankstek, Tarzan hittade en bok och en plankstek. Sen blev vi ficktjuvade och mulade men Tarzan hittade sin Jane. Hon ville inte vara Jane hon ville bara visa sin samsungstrumpa, då åkte vi hem. Nonie stannade och tog kort på Jane.

Imorgon är en stor dag för fotbollssverige (för er som legat under en sten de senaste veckorna så är det imorgon dags för Miro, den äldre av bröderna Stefanovich, att göra comeback). Oleg och Miro som många gånger jämförts med Emmabodas andra guldgossar; bröderna Elm. Syskonen Stefanovich är för visso en man mindre, har lite sämre teknik, lite sämre bollkänsla, lite sämre skott, lite sämre passningar, lite sämre kondition och är lite slöare men det gör dom upp för med råstyrka och onedbrytligt självförtroende som är yngre brodern Olegs styrkor.

Nu inför midsommar har det varit fullt sjå i Rasmus och Jakobs garage. Där har bakom stängda dörrar hamrats, spikats, skruvats och inte minst funderats. Projektet var inte lätt och tidspressen hård, men pojkarna lyckades ändå. Gedigert arbete, blod, svett (Rasmus, Jakob, Pontus) och tårar (Johan) ligger bakom framgången, även Simon Franssons engagemang har förvånat mansgruppen. För att bygga en tandomcykel för sex man är inget dagsverk, det ska gudarna veta. Sex fulvuxna karlar (fyra egentligen då simonarna inte lyft ett finger) och två heltidsveckors arbete är vad som krävs.
Men nu, två veckor och 20 flak öl senare, står den klar. En festcykel för sex män (och endast män), varje karls våta dröm. Allt stämmer i teorin men hur kommer det egentligen funka i praktiken? Mina Två Ören har inte svaret men spekulerar gärna, här presenteras tre möjliga utvägar för projektet, självklart kan ni satsa pengar på vilket som slår in.

Alternativ 1 (betodds: 2.00): SMHIs väderprognos slår in och det bjuds på regnskurar och kraftiga vindar. Vissa i gruppen (Simon) vägrar att cykla i detta och åker istället bil. Alternativt ger alla upp och åker bil.

Alternativ 2 (betodds: 4.85): SMHIs väderprognos spelar ingen roll, alla hoppar upp på cykeln med ett glatt humör. När siste man sätter sej går den sönder. Jakob blir då utsedd till chaufför, innerst inne blir Simon glad.

Alternativ 3 (betodds: 1.40): Allt stämmer, solen värmer och vinden svalkar. Simon vill sitta längst bak, Johan tvingar honom att sitta i mitten då han inte äns tror att Simon klarar av att styra en cykel. Det skämtas, sjungs i kör och dricks öl. Fram tills Nybro är stämningen god, nu börjar dock Simon slänta efter och minskar på tramtagen. Detta uppmärksammas genast av Johan Aronsson som innerst inne blir ursinnig, men försöker att låtsas road av det och säger till Simon på ett skämtsamt sätt. Simon börjar trampa på igen, i fem minuter. Johan påpekar Simons låga tryck på pedalerna igen, Simon blir tjurig men försöker dölja det. Samma sak upprepas några gånger tills gänget når Ölandsbron. Här vilas det och Johan tar upp diskussionen om Simons trampande. De andra skrattar lite obekvämt då de inte vet om han verkligen menar allvar. Lång diskussion hålls, Simon och Johan närmar sej allt mer fiendeskap. Till slut konstateras det att det här inte funkar, Simon får gå resten av biten.

Hörde i dagarna att mitt ex har gått och blivit mamma. Värst var det känns som att tiden går fort. Har inte hunnit gratulera henne och nu befinner hon sej tyvärr långt bort. Men om hon mot all förmodan skulle ramla in på bloggen min någon gång så tänkte jag ta tillfället i akt och säga grattis här.

Grattis.

Precis som rubriken föreslår är Patrik Ekwall en långbajsare. I måndags stötte jag nämnligen på den omtalade när jag satt och lunchade på en av kalmars mer luxurösa vägrestauranger; Statoil. Patrik köpte en Marabou-choklad och en tidning. Förmodligen för att se om han fanns med i den någonstans. Efter inköpet frågade han kassörskan efter en toalet och hon pekade honom i rätt riktning.

Jag var nu klar med min lunch men fick för mej att jag skulle vänta på herr Ekwall för att ta en kamratlig bild på oss två tillsammans. Bilden hade jag sedan tänkt mmsa till min gode kamrat Sandy Sheen för att lysa upp hans annars så gråa vardag. Och väntade gjorde jag, det gick fem minuter, femton minuter, tjugofem minuter. Efter trettio kom Patrik äntligen ut från toaleten, med mobilen hårt tryckt mot örat. Jag vågade inte störa journalisten under hans samtal så Sandy fick nöja sej med ett sms: "Jag pratade nyss med Patrik Ekwall". Det påstådda pratet bestod av ett obesvarat "hej". Jag ljuger för att få mej själv att framstå bättre, för detta ber jag SS om ursäkt. Patrik Ekwall körde iväg i sin audi och det var det sista vi såg av varandra.

Som vilken arbetarklassmänniska som hellst hade gjort så gick jag in på toaletten för att rekognisera lite, Patrik hade nyligen ätit Curry och spolat efter sej.

Den döda vinkeln: En mycket bra låt av svenska rockbandet kent från skivan "Du & jag döden". Även något jag glömde kolla allt för många gånger på gårdagens uppkörning.