Konstruktiv kritik
Fredrik tycker att jag bloggar dåligt. Det tycker inte jag, jag tycker att Fredrik bloggar dåligt. Han har ju inte ens nån blogg.
En försenad men hjälpande hand
För några veckor sedan lovade jag att ha klart manuset till Steven Seagals nya film innan årets slut. Tyvär har jag varit väldigt upptagen och är ännu inte helt klar. Men projektet har nu tagits upp igen och jag vågar mej på ett nytt löfte; innan månadens slut kommer manuset vara färdigt.
För att förstora hypen lite så kan jag meddela att filmen kommer tillhöra genren drama. Actionscener kommer dock spelas in, men sedan klippas bort utan Stevens vetskap (det blir lättast så). Likt vad Jim Carrey gjorde i Eternal Sunshine of a Spotless Mind kommer Steven att kasta sej ut över tidigare outforskat teretorium. Precis som Will Ferrel tog bort sin främsta epitet, dvs. humorn och utforskade sin kännsligare sida med filmen Stranger Than Fiction ska Steven helt ge upp våldet han kan så väl och helt satsa på dramatiken och känslorna. Jag har redan skickat ut ett mindre finslipat manus fyllt med omotiverade fighting-scener till Steven och hans respons var mer än possitiv. Han skriver på sin hemsida att han ser det som, jag citerar "an honor to work with mr. Nordgren and his swedish film team". Uppdatering kommer så fort manuset är klart.
Kommer jag lyckas rädda Stevens karriär utan att han själv vet om det och på så sätt inte kan sätta några käppar i hjulen? Vi får se, men i dagens läge ser chanserna tämjeligen bra ut.
För att förstora hypen lite så kan jag meddela att filmen kommer tillhöra genren drama. Actionscener kommer dock spelas in, men sedan klippas bort utan Stevens vetskap (det blir lättast så). Likt vad Jim Carrey gjorde i Eternal Sunshine of a Spotless Mind kommer Steven att kasta sej ut över tidigare outforskat teretorium. Precis som Will Ferrel tog bort sin främsta epitet, dvs. humorn och utforskade sin kännsligare sida med filmen Stranger Than Fiction ska Steven helt ge upp våldet han kan så väl och helt satsa på dramatiken och känslorna. Jag har redan skickat ut ett mindre finslipat manus fyllt med omotiverade fighting-scener till Steven och hans respons var mer än possitiv. Han skriver på sin hemsida att han ser det som, jag citerar "an honor to work with mr. Nordgren and his swedish film team". Uppdatering kommer så fort manuset är klart.
Kommer jag lyckas rädda Stevens karriär utan att han själv vet om det och på så sätt inte kan sätta några käppar i hjulen? Vi får se, men i dagens läge ser chanserna tämjeligen bra ut.
Simon Franssons Bravader del.1 (klartext)
Första delen i Mina Två Örens nya, mer lättlästa inriktning. (För förklaring av "klartexts" innebörd se inlägget: Mina Två Ören presenterar operation: Klartext!)
Liksom de flesta av Simon "frallan" Franssons stordåd utfördes detta under stort inflytande av alkohol (han var full). Efter en vanlig utekväll på haket "Palace" var det snart dags för hemfärd. Tidigare samma kväll hade festandet börjat lugnt och sansat hemma hos huvudpersonen i vår historia, men i och med ankomst till baren kullminerade (utvecklades) festandet i bisarr (märkvärd/bessynerlig/egendomlig) fylla, vilda disskusioner (pratstunder) och i Franssons fall, enorm kåthet. Klockan två var det dags att lämna klubben, vare sej man ville eller inte. Tanken var att vi skulle hoppa på närmaste buss mot Öland där natten skulle spenderas. Vår käre vän Fransson hade dock andra planer. En bekant till honom, Anna, bodde i trakterna och det vore mycket bättre att sova där tyckte yngligen. Resten av gänget var skeptiska (tveksamma) då Anna bara äger en säng och en soffa.
Hur som helst lyckades Frallan få igenom sin önskan, grabbgänget tryckte in sej i en taxi och begav sej mot Simons förmodade ligg, Anna. Väl där möts vi i dörren av kvinnan, iklädd svarta mjukisbyxor och ett rött linne. Franssons kåta förföriska blickar riktas direkt mot henne och man kännde hur spänningen i rummet steg. Hon gäspar och ser trött ut. Gänget ramlar in i den lilla lägenheten, Simon slänger snabbt av sej kläderna och lägger sej i sängen där det han väntat på så länge äntligen ska hända. De andra pojkarna får tränga ihop sej. Jag och Johan delar en minimal (väldigt liten), näst intill obefintlig soffa, medan Miro får lägga sej direkt på det hårda golvet. Längre än hit hade Simon inte tänkt, skulle kvinnan kasta sej över honom, slita av hans kläder och låta sin tunga leka över hans nakna kropp medans 3 killar låg 1meter därifrån? Så var inte fallet. Kvinnan la sej fullt påklädd bredvid simon och trotts hans subtila (små blygsamma) anspråk till älskog (att knulla) somnade hon. Tätt därpå föll vi andra också in i djup sömn. Dagen efter hade Franssons euforism (superglada humör) gått över till djup mellankoli (jätte jätteledset humör). Han sa inte mycket. Under hela hemfärden satt han tyst och muttrade. "Hon tog inte ens av sej kläderna" slank upprepade gånger ur hans mun. Förmodligen var det menat att tänka det, eller letade han medömkan (sympati/att nån skulle tycka synd om honom) från sina kamrater. Istället möttes han av elaka skratt och hjärtlösa kommentarer. Hemfärden gick felfritt och kvällen är nu ett minne blott.
Resultatet av Simons eskapad (bedrift):
Miro: svåra ryggskador efter det hårda underlaget vilket han spenderat natten på.
Emil: En borttappad plånbok (som aldrig återfanns)
Johan: Inga svåra skador mer än en obekväm sömn
Simon: Fick dela säng med en en fullt påklädd kvinna
Liksom de flesta av Simon "frallan" Franssons stordåd utfördes detta under stort inflytande av alkohol (han var full). Efter en vanlig utekväll på haket "Palace" var det snart dags för hemfärd. Tidigare samma kväll hade festandet börjat lugnt och sansat hemma hos huvudpersonen i vår historia, men i och med ankomst till baren kullminerade (utvecklades) festandet i bisarr (märkvärd/bessynerlig/egendomlig) fylla, vilda disskusioner (pratstunder) och i Franssons fall, enorm kåthet. Klockan två var det dags att lämna klubben, vare sej man ville eller inte. Tanken var att vi skulle hoppa på närmaste buss mot Öland där natten skulle spenderas. Vår käre vän Fransson hade dock andra planer. En bekant till honom, Anna, bodde i trakterna och det vore mycket bättre att sova där tyckte yngligen. Resten av gänget var skeptiska (tveksamma) då Anna bara äger en säng och en soffa.
Hur som helst lyckades Frallan få igenom sin önskan, grabbgänget tryckte in sej i en taxi och begav sej mot Simons förmodade ligg, Anna. Väl där möts vi i dörren av kvinnan, iklädd svarta mjukisbyxor och ett rött linne. Franssons kåta förföriska blickar riktas direkt mot henne och man kännde hur spänningen i rummet steg. Hon gäspar och ser trött ut. Gänget ramlar in i den lilla lägenheten, Simon slänger snabbt av sej kläderna och lägger sej i sängen där det han väntat på så länge äntligen ska hända. De andra pojkarna får tränga ihop sej. Jag och Johan delar en minimal (väldigt liten), näst intill obefintlig soffa, medan Miro får lägga sej direkt på det hårda golvet. Längre än hit hade Simon inte tänkt, skulle kvinnan kasta sej över honom, slita av hans kläder och låta sin tunga leka över hans nakna kropp medans 3 killar låg 1meter därifrån? Så var inte fallet. Kvinnan la sej fullt påklädd bredvid simon och trotts hans subtila (små blygsamma) anspråk till älskog (att knulla) somnade hon. Tätt därpå föll vi andra också in i djup sömn. Dagen efter hade Franssons euforism (superglada humör) gått över till djup mellankoli (jätte jätteledset humör). Han sa inte mycket. Under hela hemfärden satt han tyst och muttrade. "Hon tog inte ens av sej kläderna" slank upprepade gånger ur hans mun. Förmodligen var det menat att tänka det, eller letade han medömkan (sympati/att nån skulle tycka synd om honom) från sina kamrater. Istället möttes han av elaka skratt och hjärtlösa kommentarer. Hemfärden gick felfritt och kvällen är nu ett minne blott.
Resultatet av Simons eskapad (bedrift):
Miro: svåra ryggskador efter det hårda underlaget vilket han spenderat natten på.
Emil: En borttappad plånbok (som aldrig återfanns)
Johan: Inga svåra skador mer än en obekväm sömn
Simon: Fick dela säng med en en fullt påklädd kvinna
Mina Två Ören presenterar operation: Klartext!
Mina två ören har blivit anklagad för att vara lite för svårläst. Jag vill inte hänga ut någon, men personen som har klagat är oftast en kvinna ;) Men här på Mina Två Ören ser vi alla lika och vill också ge de mer svagsinta (dummare) en chans att hänga med. Därför presnterar Bloggen nu sitt första lättlästa inlägg; Mina Två Ören, version klartext. Konceptet kanske är lite diffust (suddigt) så första klartext-inlägget blir bara en meningslös historia om en av alla Simon Franssons bravader (prestationer/bedrifter) som är menad att förklara och demonstrera (visa) hur det funkar utan att behöva tänka så mycket på det som står i texten. Som ni kanske redan sett så kommer varje svårt ord följas av en parantes som förklarar ordet på lite lättare svenska.
Alla är inte lika men alla förtjänar en chans att leva och kunna läsa Mina Två Ören!
Jag hoppas att alla har förstått själva idén, annars kommer ni se själva i och med nästa inlägg:
Simon Franssons bravader, del 1.
Simon Franssons bravader, del 1.
.2009. Nytt år och vi blickar genast fram emot det... förra året? .2008.
Årets första inlägg kommer paradoxalt nog att handla om förra året och alla dess händelser. Varför det dröjer tills nu med detta inlägg finns det ingen bra förklaring. Jag tyckte det vore skönt att börja det nya året med att ta en paus från allt och bara göra ingenting helt enkelt, men nu är det alltså dags att ta tag i att igen.
Åter till huvudämnet; 2008. Vad hände egentligen år 2008? Mina Två Ören Listar här år 2008s tolv (några personliga, några historiskt sett) viktigaste händelser i Sverige:
1 Januari: Det finns i början av året, enligt statens skeva statistik, 181 000 arbetslösa i Sverige
26 mars: Håkan Hellström släpper sin femte fulllängdare "För sent för Edelweiss". Till en början är besvikelsen över skivan stor men efter några lyssningar växer den till, kanske, det bästa han har gjort.
12 - 14 juni: Årets hultsfredfestival äger rum. För första gången får jag vara åskådare medans en idol och framförallt en av sveriges främsta live-artister uppträder. Längst fram i trängseln känner jag mej som en glad liten flicka, lyckas dock (med mycket möda) hålla tillbaka tårarna. (Personen i fråga är samma som överstående)
1 - 15Juli: Den stora busskonflikten ägde rum, jag såg mycket om detta på tv men märkte aldrig av det. Det är dock kul med människor som strejkar. Det pågår för lite strejkande i Sverige, minst sagt ett fegt land, mer av sånt nästa år tack.
2 Augusti: Bland tabletter, billigt vin och ciggaretter finner eder bloggskribent mot all förmodan kärlek. A great day indeed.
8 - 24 Augusti: Sverige floppar stort i OS: Brottaren Ara Abrahamian förlorar sin semifinal pga fusk (en korrupt/mutad domare), iallafall är detta den officiela ursäkten för hans förlust. Ara vägrar sen också ta emot en bronsmedalj och lämnar Kina och OS utan guld men med äran i behåll.
Skräcködlan Carolina Klyft gör bort sej med sin längd- och tresteg- sattsning, man ska göra det man är bra på Carolina, inte testa nytt för att man tycker det är kul.
Dom svenska medaljerna lyste med sin frånvaro OS 2008, stolta fjärdeplatsare kan vi däremot briljera med; Jörgen Persson, Stefan Holm, Nathalie Larsson, Ida-Therese Nerell, Jalmar Sjöberg, Karolina Kedzierska, Daniel Birgmark och Fälttävlan-laget.
1 September: Närmare årets slut har Sverige 158 000 arbetslösa, ca 6%. Moderaternas brinnande entusiasm för att minska arbetslösheten verkar som bortblåst, eller har dom lyckats bara det att dom inte hade så höga mållsättningar. 33 000 har trots allt fått jobb i år.
23 November: Kanske en av dom största dagarna för Sverige år 2008. Mina Två Ören skapas.
Diverse småhändelser: 1. Någon slags finanskris äger rum. 2. Broder Daniel har sin sista spelning på Way out West i Göteborg, festivalen gästas även av artister som Neil Young och Franz Ferdinand. Jag skulle vart men var inte där. 3. Fildelningsdebatten har blivit allt större, nästa år lär den dock bli ännu större liksom året efter det. 4. Carl Bildt planerar att lansera ett eget klädmärke, i och med grammisgalan där han ska hålla tal tänker Carl göra lite smygreklam genom att bära ett av sina egentillverkade plagg. Dock utskrattas och sågas hans första skapelse (den gröna kavajen med råttor på) och Carl Bildt vågar aldrig göra verklighet av sin dröm. Planerna läggs på hyllan och döljs för omvärlden, men hittas sedan av en nära vän till Bildt ( tyvär kräver min källa anonymitet).
Obs: Jag inte alls insatt i politik, men min egen situation känns mycket lättare att acceptera när jag tar upp arbetslöshetstatistik. Vi människor söker ju alltid en syndabok, I blame staten and the fucking Moderaterna.
PS: Listan är fömodligen långt ifrån fulländad. Men jag har suttit o grubblat länge. "Vad kommer år 2008 bli ihågkommet för?" har jag gång på gång frågat mej själv och mina bekanta. Som synes kom jag inte fram till något vist. Men det är väl tanken som räknas. Jag försökte iallafall, mer än vad du gjort din lata jävel.
PPS: Mina två ören vill, lite sent, passa på att önska alla ett gott nytt år!
Åter till huvudämnet; 2008. Vad hände egentligen år 2008? Mina Två Ören Listar här år 2008s tolv (några personliga, några historiskt sett) viktigaste händelser i Sverige:
1 Januari: Det finns i början av året, enligt statens skeva statistik, 181 000 arbetslösa i Sverige
26 mars: Håkan Hellström släpper sin femte fulllängdare "För sent för Edelweiss". Till en början är besvikelsen över skivan stor men efter några lyssningar växer den till, kanske, det bästa han har gjort.
12 - 14 juni: Årets hultsfredfestival äger rum. För första gången får jag vara åskådare medans en idol och framförallt en av sveriges främsta live-artister uppträder. Längst fram i trängseln känner jag mej som en glad liten flicka, lyckas dock (med mycket möda) hålla tillbaka tårarna. (Personen i fråga är samma som överstående)
1 - 15Juli: Den stora busskonflikten ägde rum, jag såg mycket om detta på tv men märkte aldrig av det. Det är dock kul med människor som strejkar. Det pågår för lite strejkande i Sverige, minst sagt ett fegt land, mer av sånt nästa år tack.
2 Augusti: Bland tabletter, billigt vin och ciggaretter finner eder bloggskribent mot all förmodan kärlek. A great day indeed.
8 - 24 Augusti: Sverige floppar stort i OS: Brottaren Ara Abrahamian förlorar sin semifinal pga fusk (en korrupt/mutad domare), iallafall är detta den officiela ursäkten för hans förlust. Ara vägrar sen också ta emot en bronsmedalj och lämnar Kina och OS utan guld men med äran i behåll.
Skräcködlan Carolina Klyft gör bort sej med sin längd- och tresteg- sattsning, man ska göra det man är bra på Carolina, inte testa nytt för att man tycker det är kul.
Dom svenska medaljerna lyste med sin frånvaro OS 2008, stolta fjärdeplatsare kan vi däremot briljera med; Jörgen Persson, Stefan Holm, Nathalie Larsson, Ida-Therese Nerell, Jalmar Sjöberg, Karolina Kedzierska, Daniel Birgmark och Fälttävlan-laget.
1 September: Närmare årets slut har Sverige 158 000 arbetslösa, ca 6%. Moderaternas brinnande entusiasm för att minska arbetslösheten verkar som bortblåst, eller har dom lyckats bara det att dom inte hade så höga mållsättningar. 33 000 har trots allt fått jobb i år.
23 November: Kanske en av dom största dagarna för Sverige år 2008. Mina Två Ören skapas.
Diverse småhändelser: 1. Någon slags finanskris äger rum. 2. Broder Daniel har sin sista spelning på Way out West i Göteborg, festivalen gästas även av artister som Neil Young och Franz Ferdinand. Jag skulle vart men var inte där. 3. Fildelningsdebatten har blivit allt större, nästa år lär den dock bli ännu större liksom året efter det. 4. Carl Bildt planerar att lansera ett eget klädmärke, i och med grammisgalan där han ska hålla tal tänker Carl göra lite smygreklam genom att bära ett av sina egentillverkade plagg. Dock utskrattas och sågas hans första skapelse (den gröna kavajen med råttor på) och Carl Bildt vågar aldrig göra verklighet av sin dröm. Planerna läggs på hyllan och döljs för omvärlden, men hittas sedan av en nära vän till Bildt ( tyvär kräver min källa anonymitet).
Obs: Jag inte alls insatt i politik, men min egen situation känns mycket lättare att acceptera när jag tar upp arbetslöshetstatistik. Vi människor söker ju alltid en syndabok, I blame staten and the fucking Moderaterna.
PS: Listan är fömodligen långt ifrån fulländad. Men jag har suttit o grubblat länge. "Vad kommer år 2008 bli ihågkommet för?" har jag gång på gång frågat mej själv och mina bekanta. Som synes kom jag inte fram till något vist. Men det är väl tanken som räknas. Jag försökte iallafall, mer än vad du gjort din lata jävel.
PPS: Mina två ören vill, lite sent, passa på att önska alla ett gott nytt år!
