Mina Två Ören

Julafton är utraderat ur våra minnen, vi blickar istället frammåt mot den årliga juldagsfyllan. Så fort som möjligt tas det farväl av släktingar och platsen där julfirandet ägt rum lämnas i hast. Alkohol börjar intas relativt tidigt, som om vi ville supa bort minnena från årets julfirande. Först under festen kommer den gångna julens ande på besök, man sitter lugnt och utbyter gamla minnen samt sveper ett fåtal öl. Tätt efter följer nutidens juls ande och vi lever här och nu, shots och groggar flödar och till sist beger man sej med sällskap till kvällens destination (i mitt fall amigo). Nutidens juls ande hänger med oss länge, blir fullast av alla och stannar ända tils efter stängningsdags. Vi lämnar honom där, liggandes i sina egna spyor får han kasta in handuken och ersätts istället med den framtida julens ande. Liggandes i vår säng får han hela rummet att snurra.  Bilder av oss själva sittandes på en parkbänk tillsammans med några kära vänner och en flaska "vet-inte-vad-men-man-blir-jävligt-full" i handen, flimmrar förbi. Efter lång väntan och många hemska framtidsvisioner kommer äntligen sömnen och alla julens minnen är som bortblåsta. Nu blickar vi frammåt mot ett nytt år och ännu en fylla.